Till förstasidan
Isobservationer Isnytt Förstasidan Innehåll/Sitemap
Isläget & turer Segling Planering Sök
Färdrapporter Klubben Logga in
Årsboken 1998 Skidslädar Årsboken 1992 Segebadenpulkemodell Index Barn på is Webarkivet familjetur

Artikel från SSSKs årsbok 1998

 SSSKs Årsbok 1998

Det är en liten utmaning att kombinera långfärdsskridsko med familjesamvaro när man nyligen blivit förälder. Anders Tysk skrev en bred artikel om detta i årsboken 1992. Innan barnen är 7-8 år gamla och därmed mogna för några mils skridskoåkning så är det lämpligt att de har möjlighet att medfölja på någon form av isfordon. Ett idealiskt sådant fordon är anpassat till barnets eller barnens ålder och behov. Olika säkerhetskrav som osänkbarhet och oförmåga hos fordonet att tippa uppfylls inte av kommersiellt tillgängliga skapelser. 

Icke optimerad kälke.

Det har senaste 15 åren setts ett antal nykonstruktioner på våra isar bland annat från Gunnar Palms, Anders Tysks, Stellan Holmers och Ulf Silvanders ritbord. För att inspirera alla andra småbarns föräldrar i klubben att följa efter i denna tradition så kommer här några rader om mina egna småbarnsslädar. Hinner man inte fundera och bygga själv kan man ta kontakt med någon av de familjer som har avlagda icke utnyttjade isfordon.
Vintern 1994 så började jag klura själv inför beräknad nedkomst för det första barnet i juli. Inspirationskällor var ovan nämnda konstruktioner.
Jag ville ha en lätt släde som skulle vara vält och flytsäker. En skridskoåkare rör sig i sick sack. Denna rörelse hade i större eller mindre grad fortplantats till släden på de konstruktioner jag tidigare sett på isen vilket resulterat i att släpet sladdat från sida till sida med ett irriterande skrammel från medarna. Jag ville motverka detta med en kursstabil kälke. Vilket löstes genom att skruva fast ett par på inre stålkanten kantade parallella avlagda telemarkskidor i tre plywoodspant. Spanten försågs med flytblock och chassit stabiliserades med tunna terylenelinor. Skidorna bidrog också till tyst och komfortabel gång för ekipaget genom fjädring både i spannet och genom torsionsfjädring. I början av april testades släden på isen en tidig morgon med en stock som barlast. På hösten sedan vi fått barn och skaffat barnkupén dvs en liggvagnskorg komplett med sufflett flyttestades konstruktionen i bassäng med barnet iförd flytväst till de andra badgästernas förtjusning. Det befanns då att det hela flöt men att flytstabiliteten inte var optimal varför två extra flytkroppar placerades längs med liggvagnskorgen. Dottern var ca ett halvt år gammal under första vintern och vi gjorde en hel del kortare familjeturer oftast med hjälp av bil till isen men utnyttjade också bussar vid några tillfällen. Se bild i årsboken 1995 sidan 63. Till nästa vinter kompletterades släden med "landningsställ" två rullskridskohjul i hemtillverkade hjulhus som kunde fästas under skidornas bakändar så att släden kunde dras till och från isen på perronger i tunnelbanan etc. Jag passade på att utnyttja en del av min föräldraledighet med en flygresa i november 1995 tillsammans med dottern och med släden med upp till Umeå där vi hälsade på en bekanta och åkte skridskor i tre dagar i de grunda skärgårdarna nordost om Holmsund och i Umeälvens delta. I december 1995 utnyttjade jag släden till att dra en vuxen långfärdsskridskoåkare in till civilisationen sedan han plurrat och vid plurrningen brutit överarmen och lårbenet. Vintern 96-97 med ytterligare ett barn i familjen så lastade vi två liggvagnskorgar efter varandra på släden. 

Barnvagnsslädar av 1997 års modell.

 Det blev lite för kurstabilt och därför lite trögt med vikten utspridd över hela skidan så till säsongen 97-98 byggdes en helt ny släde. Nu utnyttjade jag en avlagd slalomskida som sågades itu på längden med en elektrisk hobbysticksåg. Detta ger smalare medar som därmed ger mindre friktion på snö- eller vattentäckt is. Fortfarande stålkant på insidan på den nya släden som anpassades för att passa under en cykelkärra (se bild). Denna upplaga av släden blev mycket lyckad för barnen som förra vintern var drygt 1 och 3 år gamla. En fördel var att ekipaget var lätt att dra efter cykel ned till isen respektive mellan sjöar med en ispik som dragstång. Konstruktionen var också betydligt mer lättdragen på is än tandemvarianten från året innan. 

En vuxen drar två barn, två vuxna bär ett barn.

Inför den kommande vintern så planerar 3-barnsfamiljen att att utnyttja två slädar en med knappt ettåriga Fanny i liggvagnskorg och förra årets modell med drygt 4-åriga Åsa och 2-årige Ivar i. När barnen blir ännu större kan det bli aktuellt att sätta medar under en gummibåt så som Gunnar Palm och andra gjort tidigare. I en sådan öppen konstruktion måste man ha med sig extra isolering för att barnen skall kunna hålla värmen t ex sovsäckar. I liggvagnskorg med sufflett eller i täckt cykelkärra blir det totalt lä och därmed rätt behagligt varmt inne i den lilla luftvolymen även utan polarklädsel.

Text och foton Thure Björck

© Kontakta SSSK | Om cookies