Skridskosegling - Utrustning

Allmänt om utrustningen

Den personliga utrustningen för en skridskoseglare kan variera beroende på väder, vind. Se till att vara varmt och vindtätt klädd. Tänk på att köldfaktorn är hög då du seglar fort och det blåser på kryssen. Med en normal varm vinterklädsel klarar man sig för det mesta. Den mest optimala klädseln vid stark kyla är en vindtät overall och gärna att samtliga lager är hela dräkter dvs annars blir det en glipa mellan byxa - jacka, långkalsonger -tröja vilket gör det rätt obekvämt. Vid kyla fryser händerna först. Handskarna är ett litet problem då man vill känna att man fortfarande har greppkänslan kvar. Bästa varianten är lädervantar "typ överskottsbolagets militärvantar" med ett par varma vantar/handskar under.
I regnväder eller då det finns vatten på isen sitter inte ett regnställ i vägen, speciellt om man faller och glider utefter isen.
Slalompjäxor ger bästa möjliga stadga, men för provsegling och liknande duger vanliga långfärdsskridskopjäxor mer än väl.

Personlig säkerhetsutrustning

• Isdubbar
• Visselpipa
• Hjälm (Utförsåknings- eller ishockeyhjälm)
• Knäskydd
• Armbågsskydd
• Livlina
• Ispik, vid rekognosering
• Ryggsäck med vattentätt packat ombyte, vid långsegling
• Mobiltelefon i vattentätt fodral
• Höftskydd (Kitewing)

Bygga skridskor

Det förekommer en mängd olika modeller beroende på att de flesta seglarna tillverkar egna skridskor. Grundmåtten är 450 - 500 mm långa och maximalt 200 mm höga. Problemet är oftast att skaffa fram materialet dvs aluminiumprofil, skridskoskena och bindning. För att skaffa skena och bindning är det enklast att köpa ett par långfärdsskridskor som man "slaktar". Att man inte "kan" köpa 2 st färdiga L-profiler, beror på att det är s k konstruktions-aluminium vilket gör att tjockleken oftast är för stor  > 5 mm. Det skulle göra skridskorna mycket tunga. Fyrkantröret nedan ligger på 2,5 - 3 mm i tjocklek. Den mest optimala lösningen vad vi har sett och diskuterat är nedanstående beskrivning av Tomas Löfstaf: -Bra utrustning att ha, Sticksåg med alublad, Vinkelslip med slippapper, Borrmaskin med stålborr.
1 Köp ett fyrkanstsrör i aluminium i den höjden som du vill ha, mina skenor som jag har slaktat från ett par långfärdsskridskor är ca 55cm därför borde röret vara ca 120 cm långt. (i Stockholm säljer bla Söderströms järn i Nacka gamla alubitar)
2 Kapa den så att röret blir som ett T när man sätter ihop bitarna, jag använde en vanlig sticksåg med ett blad för aluminium/plåt (var försiktig när du sågar så du inte förstör biten)
3 Slipa av röret så du får bort ojämnheter.
4 Dela röret i två (om man har bra fantasi så börjar det likna ett par skridskor)
5 Borra hål och sätt dit skenan (om skenan inte redan är borrad så tänkt på att det är härdat stål = mycket hårt). Jag satte 3 skuv i skenan och 4 st strax ovanför, jag satte även ett tunt lager silikon mellan skenan och aluröret när jag skruvade ihop allt.
6 Rita ut på aluminiumet hur du ska såga till bitarna. Glöm inte att mäta ut var bindningen ska sitta. Skon bör ha skenan på samma sätt som för långfärdsskridskoåkning dvs "toe-in" gärna mer om du seglar på bara en skridsko. Centrum häl - ca 15 mm inåt från skons centrum.
7 När du sågat och satt dit bindningen så är det dags för lackering om man vill.
8 Skuva ihop allt igen så borde du ha ett par bra stabila färdiga skridskor som gör seglingen snäppet roligare.

Borra i skridskoskena

1. Köp så bra kvalitetsborrar som möjligt för betong/ sten.
2. Använd en pelarborrmaskin/ vanlig borrmaskin i stativ med högsta varvtalet.
3. Sätt i borren så långt in i chucken som möjligt och försök att med ett dorn göra märke i stålskenan där hålet ska vara.
4. Spänn fast stålskenan och börja borra med ett lätt tryck. Det höga varvtalet ger mycket hög värmefriktion som får stålet att komma upp i smältpunkten (Stålet får en ljusorange färg). Då är det bara att öka trycket något. Som att borra i smör!
5. Kontrollera att borrkronan ser bra ut efter borrning. I såna fall kan du borra ett till hål med samma borr.
6. När borren tar slut, smälter själva borren så att borrkronan släpper. Bara att ta fram en ny borr och fortsätta.

Slipkurva och bryna skridskor

Den kurvan de flesta långfärdsskridskor har ca 25-35 duger bra. De flesta rutinerade seglarna vill gärna ha en "hockeyskridskokurva" räknat ungefär från hälen och bakåt dvs de sista 7-10 cm. På ett par seglarskridskor bör du stå balanserad i mitten på skäret. Anledningen är att man vill kunna skära mer vid t ex en rundning vilket blir effekten om man lutar bakåt.

Många pratar om att slipa skridskor men det behöver du aldrig göra om du bryner dom, helst efter varje gång. Särskilt viktigt är det vid kärnis och då det finns vatten på isytan. Många klagar då för dåligt fäste, vilket inte är kul. Du slipper att klaga då du bryner dina skridskor och i gengäld blir det mycket roligare att segla. Om du har byggt ett par special-skridskor är det mycket enkelt att bryna dessa genom att: skaffa en robust platta där du skruvar fast skridskorna på. Sedan tar du ditt bryne och bearbetar skridskorna. När det gäller brynen så är det nästan en vetenskap i sig. Det bästa är givetvis riktigt stora diamantbrynen för flera tusen men det finns nu även billiga sådana på våra / stora billighets-varuhuskedjor. Vitsen med diamantbrynen är förutom att de håller mycket längre är att de inte behöver dras snett/ diagonalt. "Vanliga" brynen finns givetvis men se upp för de mjuka. Även om du bryner diagonalt kommer de att bli urgröpta.
Bryn "som vanligt" dvs tills du fått grader över hela skäret och dra sedan av "skägget" på sidorna.

Kitewing

Första serieproducerade seglet, Kitewing ingår i en klass inom SISF som heter klass 3 - Läsegel. Klass 3 innebär att alla Kitewing-modeller mäter in eftersom det är den största modellens maxmått, 5 lattor m m som gäller. Rent teoretiskt behöver det alltså inte vara av varumärket Kitewing. I praktiken finns varken konkurrenter eller någon anledning att själv försöka tillverka ett eget läsegel även om man skulle kunna.  –Se klassreglerna.

Även om man nu kan köpa ett skridskosegel finns det fortfarande två saker att lösa dvs skridskorna och hängselen.
Skridskorna är fortfarande special och måste tillverkas själv. Beroende på din ambition fungerar ändå vanliga långfärdsskridskor med slalompjäxor utmärkt i de allra flesta fall. På Kitewing.com visas även video med vanliga hockeyrör! I de fall de inte fungerar är i mycket hård vind då du lutar mycket och/eller behöver segla igenom snövallar/ vattenpölar.
Hängselen är ganska lätt att lösa. Du behöver en platta med en krok på. Finns att köpa löst på välsorterade jollebutiker t ex Jollespecialisten alt gör du själv. En del av oss har utvecklat plattan så att man har två krokar för att slippa vrida på selen när man har gippat eller slagit. Detta är inte alls nödvändigt men underlättar givetvis. Till plattan fäster man ett band med spänne t ex en bred packrem. Hängselen bör sitta i brösthöjd.

En stor fördel med Kitewing är att man egentligen kan ha vad som helst under fötterna. Vi brukar sätta på oss skidorna allt mellan ski-blades (miniskidor) till Bergs-skidor (fristilskidor för djupsnö) fungerar bra beroende på snökvalitet. Säsongen blir förlängd. Givetvis kan man segla året runt med t ex inlines (om man vågar…).

För handhavande och mer inspiration med videos, bilder mm hänvisar vi till Kitewings hemsida, www.kitewing.com. Givetvis finns även en hel del Youtube.com.

Vägledning vid köp av Kitewing

Det finns för närvarande 5 modeller av Kitewing. Här sammanfattar vi erfarenheter av de egenskaper vi upplever att de har. Notera att det har skett en del förbättringar genom åren såsom förstärkningar, nya dukar, ändrade skärningar av duken (panellayout) etc. Generellt har de visat sig mycket slitstarka och tåla mycket stryk. Detta har vi noterat: några tvär-rör (crosstubes) har gått av eller böjts. Diagonalrörsändarna (Y-tubes) har fläkts upp i ändarna efter längre tids nötning. En och annan skridsko har skurit hål i duken.

IV8 Dacron: 4,8 kvm Dacron-duk. Denna har använts mest.
–Anledningen är att den är lätthanterlig att rigga, dvs pga Dacron-duken inte behöver tas av från riggen och den klarar hårdhänt hantering med veck etc bättre än monofilmen. Segelkänslan upplevs ofta bättre jmf med monofilm speciellt i lättare vindar dvs du känner när det drar och har rätt skotning = bäst i lättvind. I de flesta seglarsammanhang har en Dacron-duken kortare "seglar"-livslängd pga töjning men detta har vi aldrig upplevt som ett problem.
Noterat: Duken flexar något i mycket hård vind vilket kan göra det något ryckigare på kryssen.

IV8 Mono: 4,8 kvm Monofilm. Används mer och mer.
–Duken är stum även i hård vind, vilket gör den mer "rejsig". Duken har visat sig klara veck utan att det går hål även i stark kyla. Bättre sikt igenom seglet än Dacron.
Noterat: Längre tid att rigga, ca dubbelt så lång tid som en dacronduk. Man bör vara lite mer varsam. Monofilmen gör att Kitewingen känns "död", speciellt i undanvind då det blåser lite.

MACH 3.8:  3,8 kvm Dacron-duk.
–Antingen när det blåser halv storm eller för riktigt korta personer/ barn. Nästan en meter mindre vingspann. Mycket lättmanövrerat.
Noterat: Den har inte haft lika bra balans som de övriga seglen. Kanske beror det på att bredd-längd inte är detsamma som för övriga?

–Är du kortare än ca 1,80 (inkl 20 cm höga skridskor) och/ eller väger mindre än ca 60 kg bör du inte välja en 5,5 kvm Kitewing pga det stora vingspannet och att den snabbt blir "överriggad" i lite mer vind. (Givetvis kan man ha flera segel för att komplettera varandra men det är inte alls nödvändigt då alla klarar stora vindregister.)

RAGE 55: 5,5 kvm Monofilm utan förstärkningar.
–Mycket bra för skridskosegling. Bättre "bottendrag" i lättare vindar och även bra i hårdare då man väger mer.
Noterat: Vunnit SM 07 och 08. Nytt segel med rigg sedan 07.

RAGE 55+: Är en Kitewing-modell med 5,5 kvm Monofilm med både förstärkningar och grövre dimensioner.
–För tyngre och/ eller mer fysiska seglare. Håller emot bra även i starkare vindar utan att säcka ihop. Speciellt utvecklad för längre "air-time" dvs stora hopp.
Noterat: Tyngre att hantera än 4,8 kvm.

Vilken av alla Kitewing-modellerna har bäst fart? Av vår erfarenhet har alla samma maxhastighet, dvs det beror mest på vem som seglar och framförallt hur mycket det blåser. I lättare vindar har vi än så länge inte så stor erfarenhet men när det går tungt är det definitivt bättre med Rage-vingarna.

Drakssegel med rigg

Seglen som numera tillverkas av dacron är mellan 5 och 8,8 kvm stora. På en del större segel finns möjlighet att minska seglet med hjälp av ett bindrev. För att kunna fästas på riggen är seglet försett med öljetter och kaus i hörnen och för att kunna spännas i framkanten finns här en insydd stålwire.

Bakre kanten hålles utspänd genom att akterrån är inträdd i en fåll på seglet. Riggen består av en bom och två stycken tvärrår i aluminium samt en akterrå av trä. Ett riggat segel visas på skissen nedan.

Trimning av draksegel

Då seglaren själv får fungera som mast är det viktigt att man kan trimma balansen i seglet så att det inte blir för lov- eller fallgirigt.

Beroende på vindstyrkan måste man också kunna trimma spänningen i seglet för att få bästa fart. Genom de remmar eller kedjor som spänner upp rigg och segel kan man reglera seglet på olika sätt. På ett alltför lov- eller fallgirigt segel behöver man flytta de tvärgående rårnas läge på bommen något bakåt respektive framåt. Dett kan man göra genom att ändra spänningen i remmen vid punkt 3 (på skissen ovan). Remmarna vid 2 påverkar seglets spänning i tvärriktningen och remmen vid 1 i längdriktningen. I regel har man seglet hårdare spänt ju hårdare det blåser.

Vingsegel

I skridskoseglingens klass 2 (konstruktionsklassen) är reglerna för hur rigg och segel kan se ut helt fria. Idag dominerar vingsegel klassen. Det finns vingsegel av två huvudtyper i dagsläget, Ice-Glider och Ice-Wing.

Ice-Glider är lättseglat och har använts av SM-vinnaren sedan 1987. Ice-Gliderns front är gjord av glasfiberarmerad polyester i en sandwichkonstruktion. Siktrutan är av slagfast polykarbonat. Bakre delen består av en segelduk som spänns upp med hjälp av aluminiumspryglar.

Ice-Wings främre del är gjord av en genomskinlig plastskiva, den bakre delen av en duk och stommen av aluminium. För snabb segling i lätt vind kan vingen förses med toppsegel.

Att skaffa utrustning

Kitewing säljs av Watski www.watski.se och sök på kitewing. Alt Ytspänning www.ytspanning.se

Draksegelrigg som byggsats kan du köpa av Östra Isseglarförbundet genom Lennart Runemo, telefon 08-571 544 45, epost runemo@home.se

Draksegel: kan du beställa genom Mikael Brandt, telefon 018-36 67 48

Ice-Glider. Möjlighet till självbygge finns. Kontakta Dick Tillberg

Ice-Wing säljs av Anders Ansar, telefon 08-650 21 72. Endast byggnadsbeskrivning och segelinstruktion kostar 300 kr, byggsats exklusive segelduk 1950 kr, färdigt segelmakeriarbete 3300 kr.

Skridskor för segling, 200 eller 140 mm höga, säljs i byggsats av Rune Johansson, telefon 013-12 09 44

OBS! Alla uppgifter om är lämnade med reservation för ändringar