Här är du: Klubben Iskunskap Skadesidor

Iskunskapskursens plurrnings och skadekompendium

Denna text har använts i kompendieform på SSSKs iskunskapskurs. Senast modifierad av Thure Björck 2002-08-18. Får kopieras med angivande av källan.

Skador vid fall etc.

I SSSK:s årsbok från 1977 finns en större undersökning över skadepanoramat vid långfärdsskridskoåkning. Den utfördes av SSSK-medlemmarna och läkarna Ejnar Eriksson, Bertil Löfström, Lars Räf och Tönu Saartok. Skadepanoramat och skadefrekvensen ansågs jämförbara med utförsåkning på skidor.

Åldersfördelningen bland långfärdsskridskoåkare är unik vilket leder till relativt många benbrott vid fall mot isen, framförallt på handleder och överarmar. Även lårbenshalsfrakturer förekom. Revbensfrakturer, blåmärken och sårskador i ansiktet är vanliga mer banala skador. Skadefrekvens och skadetyper torde vara väsentligen oförändrade sedan undersökningen gjordes vilket stöds av fortlöpande statistik från SSSKs turer.

Tabell 1

*Distorstion = vrickning som gett ligamentskada eller skada på ledkapsel.

*Kontusion = krosskada i mjukvävnad

Tabell 2

Tabell 3

Tabell 4

Ovanstående bilder och tabeller hämtade från Stockholms skridskoseglarklubbs årsbok 1977 med tillstånd från Ejnar Eriksson.

Lokala kylskador verkar vara mycket ovanliga vid långfärdsskridsko i Stockholm. Dessa har dock varit mycket vanliga vid den stora elvastädersturen i Nederländerna (200km).

Sjukvårdsutrustning.
De flesta blödningar stoppar om man håller mot såret under fem minuter. Glipande sår i ansiktet kan tejpas i avvaktan på att såret sys ihop eller limmas hos läkare. Man bör medföra sk kirurgtape och första förband i sin skridskoutrustning för att kunna ta hand om sårskador. Smärtstillande tabletter kan också vara användbara. Handledsfrakturer och överarmsfrakturer kan smärtlindras genom att armen får vila i en mitella.

Nedkylning
Allmän fysikalisk / fysiologisk bakgrund.

Konstant kroppstemperatur kring +37°C är nödvändig för att kroppens olika funktioner skall arbeta optimalt.

"Värmepannan" i kroppen är ämnesomsättningen i de olika cellerna.

Förbränningen behöver syrgastillförsel och näring via andning och blodcirkulation för att fungera. Blodcirkulationen hjälper till att fördela värmen i kroppen ungefär som vattenburen värme i ett hus.

Blodet kyler också av kroppen genom att öka blodcirkulationen i den "bilkylare" som huden kan sägas motsvara.

Genom att minska blodcirkulationen i huden minskar värmeförlusterna. Samtidigt minskar cirkulationen till händer och fötter vilket kan leda till sämre funktion och upplevas som obehagligt.

För att alltid tillförsäkra att hjärnan har optimal temperatur så kan blodkärlen på huvudet inte strypa cirkulationen. Vid vistelse i minusgrader förlorar en naken person mer än 50% av sin värme via huvudet. Man kan hjälpa kroppen att konservera värme genom att sätta på sig en mössa. Då slutar man frysa om händer och fötter.
Å andra sidan så kan man utnyttja detta faktum genom att ta av sig på huvudet när man när man blir överhettad.

Från huden förloras värmen på fyra fysikaliskt olika sätt:

Ledning: T ex till marken från en skadad som ligger ned.

Strömning: Luft värms upp intill hudytan och förs bort av vind varpå ny luft värms upp av huden osv. Detta gäller även för vatten som strömmar förbi huden på en badande person.

Strålning: Är mindre aktuell hos påklädd person då strålnings-förlusterna från huden till mycket stor del reflekteras av klädedräkten.

Avdunstning: Står för den överlägset största värmeförlusten från fuktig hud eller fuktiga kläder i luft. Vattentäta kläder ytterst kan hindra avdunstning.

Effekter av plurrning:

En plurrning utsätter skridskoåkaren för stora påfrestningar både fysiskt och psykiskt. Att ha genomfört en plurrningsövning ger en mycket värdefull erfarenhet som man har stor nytta av vid ett oförberett bad.

Riskerna för komplikationer från hjärta och blodkärl är så stora att personer som är över femtio år gamla eller som har kända hjärtproblem eller högt blodtryck etc bör undvika att övningsplurra i kallt vatten.

Träna gärna i bassäng eller på sommaren i stället.

Den som plurrat tidigare upplever ett nytt ofrivilligt bad relativt odramatiskt. Man hinner oftast inte tänka på att det är kallt innan man är uppe igen.

När en person plötsligt kommer ned i kallt vatten utsetts huden för en kraftig temperaturchock. Denna retning lindras naturligtvis avsevärt av normal skridskoklädsel.

Omedelbart så bombarderas hjärnan av impulser från huden vilket leder till att andningen ökar kraftigt. Andningsordern från hjärnan är så stark att den kan leda till att även en person som har ansiktet under vattnet kan andas in vilket i värsta fall kan leda till drunkning. Vår ryggsäck är här mycket viktig. Den förhindrar i de flesta fall åkaren från att doppa ansiktet.

Kallt vatten mot ansiktet ger en ännu starkare kallvattenchock än nedsänkning av resten av kroppen. Om den plurrade personen inte viljemässigt minskar sin andning kommer den ökade andningen att inom ca 30 sekunder leda till att hjärnan och omdömet fungerar sämre. Detta beror på att kraftig andning minskar halten av kolsyra och därmed vätejoner i blodet vilket leder till att kroppen får ett basiskt pH. Detta påverkar hjärnan negativt. Samtidigt minskar syretillförseln till hjärnan då blodtillförsel stryps därför att blodkärlen till hjärnan dras ihop av kolsyreminskningen i blodet.

Du som plurrar skall alltså försöka andas lugnt. Få den som plurrat att andas lugnt. Att starta ett samtal räcker för att minska andningen.

Blodkärlen i huden dras ihop vid avkylning. Blodet ansamlas vid hjärtat vilket ger en blodtryckshöjning som kan vara farlig.

Själva avkylningen i iskallt vatten är inte omedelbart ett problem. Avkylningshastigheten är beroende av hur snabbt vattnet cirkulerar inne i kläderna (se strömning ovan). Rör man sig mycket ökar avkylningshastigheten betydligt. Ligger du stilla i vaken så klarar du utan vidare att ligga där i 20-30 minuter utan att du blir medvetslös. Den ovan nämnda strypningen av blod och syretillförseln till hjärnan är betydligt farligare för den plurrade än själva avkylningen.

Observera att avkylningen är snabb även uppe i luften när vattnet avdunstar från blöta kläder. Uppsök alltså lä och byt till torra kläder snabbt och organiserat. 4 hjälpande personer per plurrad. Fördela de blöta tunga kläderna inom gruppen.
Plurrade blir ofta matta och påverkade 30 min efter klädbytet eller senare. Det är därför bra att kontrollera att de är OK då och då ett par timmar efter plurrningen.

Nedkylning av allvarligt skadade:

Vid olyckor eller sjukdomsfall i vintermiljö är allmän nedkylning ett stort problem. Kan den skadade bidra med eget kroppsarbete för att hålla kroppstemperaturen är detta en fördel. En person som brutit armen kanske inte vågar åka skridskor men kanske kan promenera med stöd in till land. Å andra sidan finns flera exempel på att personer med underbensbrott har kunnat bogseras in till land stående (förutsätter naturligtvis fin is).

Vid allvarligare skador/sjukdomsfall kan ämnesomsättningen minska betydligt varför man måste minska värmeförlusterna på alla sätt i avvaktan på att få in den skadade i ett uppvärmt utrymme. En liggande person måste isoleras från marken eller isen. Uppsök lä och försök hålla den skadade eller sjuke varm genom extra klädesplagg och kroppskontakt. Medvetslösa som andas läggs i framstupa sidoläge.

Man skall inte ge vätske-tillförsel via munnen till svårt sjuka eller allvarligt skadade personer. (Risk att kräkningar ger upphov till lungskador.)

Förebyggande åtgärder:

För att skridskogruppen skall fungera optimalt under en dags krävande skridskoåkning och för att undvika skador krävs att resurserna inom gruppen används så ekonomiskt som möjligt.

För att kroppen skall klara sin uppgift optimalt under ansträngning är vätskebalansen mycket viktig. Prestationsförmågan sjunker med 50% vid en vätskeförlust omfattande 5% av kroppsvikten. Vid kraftigt fysiskt arbete kan man utan vidare förlora 1-2 liter svett per timme. Om man mellan åkperioderna fryser leder även detta till vätskeförluster då kroppen ökar urinproduktionen då cirkulationen i huden minskar. En sådan avkylning kan leda till en extraförlust om ca 1 L vätska.

Det är betydligt viktigare fysiologiskt att ha med sig rikligt med dryck än att ta med kalorier under en dags skridskoåkning. Välbefinnandet under en rast med lämplig matsäck är dock en omistlig del av en skridskodag.

Risken för fall och andra skador är naturligtvis mycket större hos en åkare som har fått för lite vätska under turen. Klädseln bör ständigt anpassas för att minimera svettning och obehag.

Se till att pyssla om den som du upplever som mest behövande i din skridskogrupp. Dela med dig av din och andra deltagares reservvätska.

Anpassa farten efter isen och deltagarna. Åk med fantasi. Se t ex till att gruppen åker minst 30 m bakom dig vid risk för överis så att de hinner stanna före det överisparti du åker in i utan att upptäcka på förhand.
Kökarl eller gruppvärd upptäcker och ger behövande deltagare extra stöd.

Planera turen så att du har marginaler och inte behöver blåköra mot slutet.

Kort sagt; ta hand om dina gruppdeltagare och njut tillsammans av vår fantastiska sport.

Kost- och vätskeförslag:

Beräkningar visar att muskulaturen på lårets framsida töms på snabbt bränsle sk glykogen under en dagstur om sex timmars åkning. Detta leder till försämring av prestationen under de sista timmarnas åkning.

Man kan öka innehållet av glykogen i muskulaturen genom att äta kolhydratrik kost kvällen före en tur. Ät t ex mycket potatis, pasta eller ris. En extra fördel med att öka på glykogendepåerna är att dess binder upp till flera liter vätska i muskulaturen som kan utnyttjas i takt med att man förbränner glykogenet.

Under skridskoturen är det givetvis viktigt att tillföra vätska. 1,5- 2L vätska tycker jag personligen är minimum under en dagstur om sex timmar. Vätskan får gärna innehålla rikligt med kolhydrater. Generellt är det lättare för kroppen att tillgodogöra sig kolhydrater än fett och proteiner under fysiskt arbete. Satsa därför gärna på t ex varm blåbärssoppa, som både innehåller vätska och snabba kalorier, i matsäcken.

Jag har skrivit en utförligare artikel om vikten av tillförd vätska under fysisk ansträngning.

Preferenserna är som bekant olika så satsa på den dryck du tycker det är värt att släpa på annars tar du troligen med för lite vätska.

Om man åker både lördag och söndag är det viktigt att snabbt fylla upp depåerna igen. Man har visat att detta sker effektivast timmarna efter man tömt depåerna. Avsluta därför gärna turen med en gemensam kolhydratrik måltid.

Riktigt dålig förberedelse inför en tur är att konsumera rikligt med alkohol kvällen innan vilket verkar vätskedrivande så att man startar dagen med några liters vätskeförlust.

Med vettig kost och matsäck borde de flesta åkare kunna åka i en ett steg snabbare grupp än de vanligen gör. Alternativet att njuta mer av det lugna tempot kan också övervägas.

Har du synpunkter på ovanstående ring eller faxa till 08-600 36 45 alternativt maila thure.bjorck@sssk.se .

Tillbaka till skadesidan.