Här är du: Klubben Medlemskap SSSK-boken

Egna turer

Planering.
Planeringen är viktig. I boken "På skridskor i östra Svealand" av vår medlem Rolf Gezelius beskrivs många lämpliga turer. Denna bok finns också på SSSK:s www-sidor med länkar från Isnytt och färdrapporter. LLK:s motsvarande "Östgötavatten" finns också på deras adress LLK.se.
Genom att via Isnytt följa isutvecklingen kan du få en god uppfattning om vilka turer som kan komma ifråga. Ring flera gånger under veckan om du planerar en helgutflykt. Du får då uppgifter om isläget i stort och om vilka turer som gjorts. Om du bara tänker dig en kortare tur kan du på fredag kväll höra på eller läsa Isnytt på www om det finns några uppgifter om hemmaisar.
Följ väderutvecklingen (snöfall, regn, vind- och temperaturförhållanden) och lyssna på väderprognosen kvällen före utfärden så har du goda förutsättningar att få en bra färd.
Fräscha gärna upp dina iskunskaper genom en titt i Isboken.
Du kan eventuellt också ringa någon ledare som lett turer under veckan för att få kompletterande uppgifter om ett intressant område. Det kan gälla isförhållanden, förslag till lämpliga vägval, varningar för svaga passager och råd om hur de kan klaras av. Du kan också få tips om transportmedel och parkeringsmöjligheter. Ofta finns aktuella färdrapporter på www, som du kan få rikligt med detaljinformation från.
Däremot bör du absolut avstå från att ringa någon av israpportörerna. De har fullt upp med att klara planeringen av klubbens turer och bör inte störas av enskilda medlemmar.

Mera färdplaneringshjälp kan du få på planeringssidan eller genom att läsa färska färdrapporter.

Åkning.
En grundregel - som gäller utan undantag - är att aldrig åka ensam. Två är i knappaste laget och helst bör man vara fyra eller fler om man ger sig ut på mindre kända och befarna isar, där man inte kan påräkna omedelbar hjälp om flera skulle hamna i vattnet eller om någon skulle skada sig.
Alla som har de mest elementära erfarenheter av isar vet att tjockleken kan vara mycket varierande även inom samma åkområde. En nyfrusen vindbrunn kan vara omöjlig att upptäcka, likaså de svaga partier som brukar uppträda vid uddar, utlopp eller över grunda partier. Förhållandena kan också ändra sig snabbt, och områden som var bäriga när man skrinnade ut på morgonen kan gå öppna när man åker hem på eftermiddagen. Kort sagt - man måste alltid vara beredd på att plurra. En god regel är att aldrig åka på vårisar och på tunna nyisar bara längs grunda stränder.
Det är av stort värde om någon har med sig mobiltelefon i vattentätt fodral. Händer något allvarligt, så är det aldrig fel att ringa 112 och tala med räddningscentralen för att samråda om en räddningsinsats behövs. Det har hänt flera gånger de senaste åren att en klubbledare på detta sätt fått helikopterhjälp.
Alla skall naturligtvis ha fullständig säkerhetsutrustning i enlighet med beskrivningen. Observera hur viktigt det är att man har tillräckligt antal säkerhetslinor, och de måste vara placerade så att man kan dra fram linan utan att ta av sig ryggsäcken, t ex om linbäraren hamnar i vattnet. Mindre barn, som inte har ryggsäck, bör absolut ha flytväst. (Se avsnittet Säkerhet och läs om säkerhet i Isboken.)