Allemansrtt fr privatturer

ur Isbiten nr 3 2000 (sidorna 26 - 30) av Per Gullberg  

I ledarutbildningen ingr numera ett avsnitt om allemansrtt. Det r inte utan orsak att s r fallet. Det stlls hga krav p dem som leder stora grupper av mnniskor i naturen. De mste vara medvetna om lmpligt upptrdande och var grnsen fr det tilltna enligt allemansrtten gr. Det som r mjligt enligt allemansrtten fr en enstaka person r dessutom inte alltid mjligt eller lmpligt fr en grupp p kanske trettio personer eller fler. ven p privatturer r det sjlvfallet viktigt att knna till det viktigaste om allemansrttens mjligheter och begrnsningar, och det r skert mnga i klubben som gr. Uppenbarligen finns det emellertid ocks brister, vilket om inte annat kan iakttas ven p klubbens turer. Drfr kommer hr en snabblektion i allemansrtt fr privatturer. Den som inte har tid att lsa hela artikeln, kan i alla fall frska lgga fljande korta rd p minnet:

Problemet r att dessa till synes enkla rd kan vara nog s svra att tillmpa rtt i verkliga situationer. Artikeln skall frhoppningsvis underltta tillmpningen.

Rttsreglerna

Allemansrtten kan sgas innebra en begrnsad rtt fr var och en att anvnda ngon annans mark utan dennes samtycke. Att det verkligen finns en allemansrtt framgr faktiskt numera av en av vra grundlagar, regeringsformen. Dr str det att alla skall ha tillgng till naturen enligt allemansrtten. Att detta str i en grundlag fr ses som en markering av allemansrttens betydelse. Vad sedan allemansrtten i detalj innebr finns inte srskilt reglerat. I brottsbalken finns bestmmelser om nr ett sdant utnyttjande gtt s lngt att det blir brottsligt. Av miljbalken framgr dessutom att nr man utnyttjar allemansrtten s skall man visa hnsyn och varsamhet i sitt umgnge med naturen. I vrigt har det utvecklats en slags praxis fr vad som r lmpligt upptrdande i naturen. Ibland kallas allemansrtten fr en sedvanertt.

Vrt frhllande till tomtmark

Vr vanligaste frsyndelse r nog att vi betrder tomtmark - medvetet eller omedvetet inte minst vid landpromenader och nr vi skall p eller av isen. Grundregeln r hr enkel. Vi fr inte (utan markgarens lov) ta vg ver tomtmark. Det framgr bl.a. av brottsbalkens bestmmelse i 12 kap. 4 . Fr man inte ta vg fr man naturligtvis inte heller rasta p tomten. Att man inte kommer ut p isen utan att g ver tomtmark r inget giltigt skl. Det finns heller ingen rtt att t.ex. smyga frbi i strandkanten om tomten skulle g ner till vattnet. Den enda mjligheten att ta lite lttare p bestmmelsen r om bostadshuset p tomten str obebott, och d menas inte tillflligt lmnat under dagen utan t.ex. igenbommat fr vintern. Det br i sdana fall vara uppenbart att huset r obebott isrosor p fnstren, stngda fnsterluckor, ingen snskottning etc. Om man tar vg ver tomtmark i sdana fall gller dock alltid att man skall g p mark som inte riskerar att skadas. Att rasta eller inta lunchen p en veranda till en obebodd stuga r ngot man skall lta bli enligt min mening de ljusskygga herrarna p bilden i frra numret av Isbiten r allts inga goda exempel (i detta avseende). Oftast r den bsta lsningen fr att slippa allemansrttsliga problem att ta en omvg. Dessutom finns naturligtvis ocks mjligheten att be om lov fr att f g ver en tomt.

N, men hur vet man vad som r tomtmark? Ja, Bertil Bengtsson skriver i sin bok om allemansrtt att det dessvrre r svrt att precisera begreppet. Mitt frsk till sammanfattning innebr att tomten kan sgas vara marken nrmast i frsta hand bostadshus. Tomten r det omrde dr man har rtt till hemfrid. Det r dr man har sina grsmattor, ansar sina rabatter, sitter i sin hammock och grillar sin stek. Tomten kan sammanfalla med fastighetens utseende, men behver inte gra det. Runt bostadshus p ofri grund finns t.ex. ocks tomtmark. I vra mera ttbebyggda omrden r tomten oftast inhgnad och d uppstr sllan ngra tveksamheter. Ju lngre ut frn ttbebyggda omrden vi kommer, desto svrare kan det vara att skert avgra var det r tomt.

Om marken kring ett bostadshus inte r hvdad med grsmattor etc. innebr det inte att det inte r tomtmark runt huset. Den boende har rtt till en fredad zon nd. Fr att skert inte verskrida sin befogenheter br man d enligt Bertil Bengtsson hlla ett avstnd p minst 10-15 meter vid passage av ett hus dr sikten r skymd. Vid fri sikt kan man behva ett avstnd p 60-70 meter fr att skert vara p rtt sida om grnsen fr tomtmark. Invid andra byggnader n bostadshus, t.ex. bthus, kan man passera betydligt nrmare d det ju inte finns ngon hemfrid att stra, frutsatt givetvis att inte bthuset ligger inom tomtmark tillhrig ett bostadshus.

Tilltrde till bryggor som ligger p tomtmark faller dels under samma regler som sjlva tomtmarken, dels r det frga om enskild egendom som vi som skridskokare inte har ngon given rtt att anvnda oss av, n mindre att skada. Mitt rd r drfr att undvika att verhuvudtaget anvnda bryggor som uppenbarligen tillhr privatpersoner fr rastning, p- och avstigning frn isen etc., var de n ligger. Omdmet fr sedan avgra i vilken mn man kan gra avsteg frn den principen. Bryggor som tillhr samflligheter, btklubbar etc. r som regel bde stabilare och mindre privata till sin natur, varfr man inte behver vara lika frsiktig dr, ven om man naturligtvis inte fr stlla till med skada p sdana heller.

Skogs- och kermark

Mycket av naturen r ju skogsmark. Allemansrtten innebr att skogsmarken i allt vsentligt str helt ppen fr oss. Undantaget r om den kan skadas av att vi gr eller rastar dr. I praktiken rr det enbart skogsplanteringar i plantstadiet. D skall man vara frsiktig.

Fr kermarken gller samma regel som fr skogsmarken, dvs. vi fr g ver kermark om den inte skadas av det.. Det handlar d mest om skador p grdan. Skadas gr marken oftast inte om den r frusen eller sntckt, vilket ju ofta r fallet i samband med skridskokning. Min erfarenhet r dremot att stngsel ltt kommer till skada nr man skall passera kermark, och att skada stngsel r ju inget som ingr i allemansrtten. Drfr har man anledning att nd vara frsiktig.

Fgel- och djurskydd

Om framfr allt fgelskyddsomrdena har det skrivits och informerats mycket inom klubben de senaste ren, bl.a. i rsboken 1994 och Isbiten. Man skulle kunna sga att inom fgelskyddsomrdena har allemansrtten fr en del av ret upphvts helt genom att tilltrdesfrbud d gller. Mnga fgelskyddsomrden har tilltrdesfrbud som brjar redan den 1 februari, dvs. under skridskokningens hgssong. Det kan vara klokt att lgga in omrdena p sina kartor s riskerar man inte att hamna i frutsedda situationer.

Svl land- som vattenomrden brukar ing i fgelskyddsomrdena och de r som regel mycket vl skyltade p plats. De finns ven infrda med giltighetstid i Btsportkorten. Fr Stockholms lns del finns det en praktisk broschyr utgiven av lnsstyrelsen, Fgel- och Slskydd i Stockholms skrgrd.

Nr det gller fgelskyddsomrdena r det enkelt att leva upp till bestmmelserna det r bara att lta bli att ka skridskor dr nr tilltrdesfrbudet gller. Det finns enligt min mening inga som helst skl att inte respektera dessa frhllandevis sm begrnsningar i vr rrelsefrihet.

Biltrafik

Allemansrtten handlar primrt om frdsel till fots. Eftersom vi ofta anvnder bil fr att n vra isar finns det dock anledning att ta upp ocks lite om bilkrning. Det intressanta r d trafik p den del av vgntet som inte r allmnt, dvs. det enskilda. Mnga av vra vgar r nmligen enskilda. I sjlva verket r det enskilda vgntet faktiskt lngre n det allmnna. Enskilda vgar kan gas av t.ex. samflligheter, fretag eller enskilda personer.

Att g eller cykla p enskilda vgar r alltid tilltet. Betrffande trafik med bil (och andra motorfordon) bestmmer garen av vgen vghllaren om vgen skall vara ppen fr allmn trafik. I de fall vghllaren fr statliga bidrag till underhllet brukar det freskrivas som villkor att vgen skall hllas ppen fr allmnhetens trafik.

Om vghllaren har bestmt att inte tillta allmn biltrafik skall det vara utmrkt med vgmrke eller p annat tydligt stt. Finns det en tydlig skylt med text som Obehrig motorfordonstrafik frbjuden har man allts ingen rtt att anvnda vgen. Den skall betraktas som avstngd. Motsatsvis, finns det ingen frbudsskyltning kan man utg frn att biltrafik r tillten. Ibland finns det skyltar med text som Privat vg. Strikt sger ju inte en sdan skylt ngot om biltrafik s man lr inte kunna stllas till svars om man kr p en sdan vg. Dremot kan det ju bli frvecklingar, s om man vill ha en lugn dag kanske man skall lta bli att kra bil ven p sdana vgar.

Vgar med bommar har man anledning att vara extra frsiktig med. Att passera en ppen bom p en vg med en frbudsskylt mot allmnhetens biltrafik innebr en uppenbar instngningsrisk, och man har inga bra argument att komma med eftert. Att passera en ppen bom p en vg utan frbudsskylt kan knappast vara brottsligt, men blir man instngd kan det ju bli besvrligt ven om man skulle ha rtten p sin sida.

I terrng fr man inte kra bil, men man anses f parkera en bil i terrngen intill vgkanten, frutsatt att man inte orsakar skada eller olgenhet fr markgaren.

Eldning

Fr mnga skridskokare r nog pauserna dagens hjdpunkt och d kanske ocks att f tnda en liten eld. r detta frenligt med allemansrtten? Ja, under vissa frutsttningar. Bertil Bengtsson uttrycker det s att eldning endast r tillten om det sker med strsta frsiktighet. Brandrisken r en orsak, men det risken r ju ofta inte s stor vintertid. Men man fr heller inte stlla till med skada, t.ex. p berghllar eller p trd. Som brnsle fr man bara anvnda grenar, kvistar och kottar som ligger p marken. Att bryta friska grenar frn vxande trd r inte frenligt med allemansrtten. Och sjlvfallet skall man slcka omsorgsfullt efter sig och se till att det ser snyggt och stdat ut.

Bra litteratur om allemansrtt

Bengtsson, Bertil: Allemansrtten Vad sger lagen? (1996) Naturvrdsverket Frlag. Bestlls genom Naturvrdsverket, Kundtjnst, 106 48 Stockholm. 

Ahlstrm, Ingemar: Allemansrtten. En bok om vad som gller i naturen (1999) Naturia Frlag. Finns i bokhandeln.

Lr dig mer om allemansrtten via Naturvrdsverkets hemsida.