SSSK - Skador av lngfrdskning p skridskor. Eriksson et al 1977.

tergivet frn Stockholms skridskoseglarklubbs rsbok 1977, med tillstnd frn Ejnar Eriksson.

Frfattare:

Ejnar Eriksson, Bertil Lfstrm, Lars Rf och Tnu Saartok

 

Ejnar Eriksson r numera pensionerad frn sin professur i idrottsskador vid Karolinska Sjukhuset. Han r liksom de andra frfattarna SSSK-medlem och lkare. ven  Lars Rf r numera (2002) pensionerad professor. Bertil Lfstrm var ven han professor samt hedersmedlem i LLK innan han avled fr ett par r sedan.

"Liidvina hade varit sjuk i flera r. Hon hade ntligen tillfrisknat men knde sig fortfarande lite svag. Det r p frvintern och isarna har just lagt sig p de nordhollndska kanalerna. Hon vertalas av sina jmnriga att flja med ut p isen. ‘Du kan vl tminstone flja med ut en liten bit och se p vad vi andra gr.’ Pltsligt kommer en av de andra flickorna i full fart kande mot henne. Hon frsker svnga men misslyckas och ker rakt p den unga Liidvina. Liidvina kastas omkull och slr i brstkorgen s illa att hon fr revbensbrott. Hon brs tillbaks till sitt hem och frblir sngliggande till sin dd."

 

Den hr dramatiska skildringen av hur den sjukliga heliga Liidvina ungefr 1450 skadades vid skridskokning i Holland finns nedtecknad i 2 manuskript 1457 och 1459. Boken om den heliga Liidvinas liv utgavs 1498 av Johannes Brugman men finns i en modernare utgva redigerad av A. Meyer i Gronningen 1963. Den Unga Liidvinas olyckliga skridskoutflykt torde vara vrldshistoriens frsta beskrivning av en skridskoolycka. I boken finns ocks ett trsnitt som visar Liidvina liggande p isen och hennes kamrater kande skridskor (Fig 1). Att det finns s hr gamla beskrivningar av skridskoolyckor hnger naturligtvis samman med att skridskokning r en av vra vintersporter med mngtusenrig historia. Avsikten med denna artikel r inte att bertta om skridskokningens historia utan att istllet frska analysera skadefrekvens, skaderisk och ange hur man om mjligt skulle kunna frebygga skador under lngfrdskning p skridsko.

De snfattiga vintrarna 1974-1976 innebar att vi p sjukhusen i Stockholm kom att f behandla ovanligt mnga skador frorsakade av skridskokning. Vi har drfr ansett det vara av intresse att frska studera dessa skador nrmare. Det som vi har varit intresserade av r dels vilken typ av skador skridskokningen leder till, dels om det finns ngra predisponerade faktorer, om utrustningen kan spela roll samt att ocks frska gra en riskbedmning fr att jmfra sporten med andra vintersporter. eftersom vi tidigare engagerat oss i propaganda fr att frebygga skador inom olika sporter ville vi ha underlag fr eventuella tgrder fr att gra ocks lngfrdsskridskokningen skrare.

Det finns i litteraturen relativt f rapporter ver skridskokningens eventuella farlighet och nr det gller lngfrdskning p skridskor utomordentligt f. Enligt Fries, 1920, skulle skridskokningen vara den till skadornas frekvens 7:e i ordningen och till skadornas allvarlighet 8:e i ordningen av 9 angivna sporter (boxning, fotboll, bandy, cykling, brottning, skidkning, skridskokning, tennis och fktning). Fries har dock inte skiljt p skridskokning under bandyspel eller konstkning ena sidan och lngfrdskning p skridskor andra sidan. Det finns ocks en norsk underskning av johansen frn 1956 men hans material utgrs huvudsakligen av ungdom mellan 10-20 r som skadat sig under njeskning p skridskobanor. Samma gller en sterikisk underskning av Prat-Dalfo frn 1965. Den enda redovisning av skador vid lngfrdskning p skridskor som vi hittat finns i en rapport ver den s.k. "elf steden tocht" i Nederlnderna. Detta stora lopp r ju skridskokningens motsavarighet till Wasaloppet och kan ju knappast jmfras med normal lngfrdskning eftersom strckan r ca 200 km. Frn Dr Kramer i Leuwaarden i Nerderlnderna har vi emellertid erhllit rapport ver hur mnga skador det varit under de olika "elva-stads-turerna"respektive vilken typ av skador det var vid loppet 1963 d skdefrekvensen till fljd av snstorm var skrmmande hg (se tabell 1 och tabell 2).

 

Tabell 1

Deltagare och antal skadade vid "Elf Steden Tocht", elvastdersturen i Friesland

r

Isfr-
hllanden

Vderlek

Antal deltagare

Antal skadade

%

Kylskador

%

Fullfljt

i %

1942

Goda Kallt

4832

391

8,1

296

6,1

94 %

1947

Dliga Kallt

2068

595

29,0

452

21,8

15 %

1954

Goda Idealisk

2735

476

17,4

0

0

81%

1956

Dliga Bra

6329

830

13,1

92

1,5

77 %

1963

Mkt Dliga Mkt kallt

9743

1322

13,5

404

4,1

1,3 %

 

Tabell 2

    2 lrbenshalsbrott
    1 skulderledsluxation
    207 srskador
Frdelning av besvr hos en del av de   69 vrickningar
1322 som skte lkare efter Elf Steden   58 blmrken (kontusionsskador)
Tocht 1963   8 snblinda
    2 blodutgjutningar p penis
    11 totalt utmattade
    262 skavsr
    404 kylskador

 

 

Fr att frska utrna vilken typ av skador lngfrdsskridskokning orsakar, har vi gjort dels en enktunderskning, dr vi , som denna klubbs alla medlemmar vet, snde er ett frgeformulr fr mer n ett r sedan, dels har vi av klubbens ledare ftt rapport om antalet deltagare i klubbens, under vintrarna 1975/1976, regelbundet anordnade utflykter respektive de skador som intrffat under dessa.

 

Resultat av rundskrivelsen

 

Frgeformulret utsndes till klubbens samtliga ca 4000 medlemmar. Vi fick betydligt fler besvarade blanketter tillbaka n vi ngonsin kunnat drmma om. 3 502 ifyllda blanketter tersndes till oss. Reaktionen p underskningen var ocks mycket positiv. En kvinnlig medlem med psykologiutbildning reagerade dock mot blankettens utformning och ansg att den var ""ledande". En revisor anmlde E. E-n fr misstnkt missbruk av tjnstebrevsrtt i och med att formulren utsnts som tjnstebrev, och att ven ett svarskuvert fr gratis retur bifogats. Anmlan franledde utredning av Karolinska sjukhusets direktion och tskilliga skrivelser men med hnsyn till att underskningen gjordes fr att frska frebygga skador avskrevs s smningom rendet.

Blanketterna var mycket vl ifyllda. Mnga hade dessutom skrivit lnga noggranna redogrelse fr olycksfallen respektive inkommit med en mngd goda rd hur man skulle kunna frebygga olycksfall. Det visade sig emellertid omjligt att behandla blanketterna manuellt utan vi tvingades att i efterhand koda svaren p blanketterna samt databehandla dem. Alla som sysslat med databehandling vet att det r mycket enklare att gra detta om blanketten redan i frvg frbereds med att varje frga frses med ett nummer fr respektive olika svarsalternativ samt med kvadrater att fylla i med kryss etc. Nu fick vi gra detta i efterhand och det skall erknnas att den yngste av oss, Tnu Saartok, arbetade en hel sommar med detta.

 

 

Resultat av utfrgningen

 

Av de 3 502 insnda svaren avsg 2 206 mn och 1 296 kvinnor. Av dessa hade 714, dvs 20,4%, skadat sig ngon gng. Dessa 714 personer rapporterade sammanlagt 1 339 skador. Skadornas frdelning p olika kroppsdelar framgr av fig 2. En mera detaljerad analys av de olika skadorna framgr av tabell 3-6.

 

Tabell 3

Huvudskador

Antal

Skallfraktur
Ansiktsfraktur
Commotio
Tandskada
Srskada, ansikte
Srskada, skalle
Srskada, hals
Hmatom
Kkdistorsion
Torticollis

Summa

2
4
34
15
123
9
1
56
1
3

248

 

Tabell 4

Axel och armskador

Antal

Axelfraktur
verarmsfraktur
Armbgsfraktur
Underarms och handledsfraktur
Handfraktur
Axelluxation
Axeldistorsion
Armbgsdistorsion
Handledsdistorsion
Fingerdistorsion
Srskada
Kontusion
Tendinit
Muskelstrckning
Frfrysning

Summa

13
13
4
44
9
21
27
2
36
17
40
88
4
5
2

325

 

Tabell 5

Blskador

Antal

Revbensfraktur
Brstbensfraktur
Ryggkotefraktur
Bckenfraktur
Ryggskott o dyl.
Luxation i kotpelaren
Srskada
Muskelstrckning
Brstkorgs — kontusion
Svanskote — kontusion
vr. kontusion / hmatom

Summa

53
2
6
4
22
4
3
5
23
24
2

148

 

Tabell 6

Benskador Antal
Collum-fraktur
Kn-fraktur
Underbensfraktur
Fotledsfraktur
Fotfraktur
Kn-distorsion
Fotleds-distorsion
Srskada (drav 29 p underben)
Kontusion (Kn=178, hft=60)
Tendinit
Muskelbristning
Hlsenebristning
Parestesi i fot

Summa

12
5
8
7
2
42
16
39
280
16
16
1
5

449

Nr man bedmer alla dessa skador s skall man ta hnsyn till att vi frgade efter alla intrffade skador. Mnga av klubbens medlemmar har ju uppntt pensionsldern och har allts kt mnga r. ldersfrdelningen p dem som svarat framgr av fig 7. ldersfrdelningen p dem som skadat sig av fig 8. Jmfrt med alla andra idrottsskadematerial s torde denna sport vara unik vad lderssammansttningen betrffar.

Figur 7

Figur 8

Vad kan man f ut av alla dessa skador?

Ja det r pfallande mnga skador i ansiktet och p huvudet. 248, dvs. 18,5% av skadorna, drabbade ansiktet eller skallen. I det sammanhanget kan det vara av intresse att ppeka att bara 1% utav de som fyllt i formulren uppgav att de anvnde hjlm och det var fr vrigt den procenten som sysslade med skridskosegling.

Erfarenhet

0-2 r

2-5 r

6-10 r

11-15 r

16-20 r

21-30 r

30-40r

>40 r

Stapel

1

2

3

4

5

6

7

8

 

Totalantal per grupp
(Total stapelhjd)

82

1157

792

378

308

405

155

91

Andel skadade

7%

13%

18%

19%

27%

38%

34%

43%

Antal skadade
(Ljusbl stapel)

6

150

143

72

83

154

53

39

Det r sjlvklart att det r ltt att bryta handleden, underarmen eller verarmen nr man faller framt med utstrckta armar. Ett mycket stort antal sdana skador freligger ocks. Det som fr oss underskare var hur mnga skador som drabbat nedre extremiteten. 12 st brott p vre delen av lrbenet kanske inte r s onormalt nr man tar hnsyn till gruppens lderssammansttning, men det frekommer ju som synes ocks brott underbenet, fotleden, foten och ordentliga knvrickningar. Frklaringen kan naturligtvis vara att skridskon fastnar i en spricka och "lst" foten varefter kroppens rotation "vridit av" benet i fallet. Om man tittar p skadefrekvensen jmfrt med hur lnge de olika karna har kt (fig 9) s framgr det klart, att ju lngre tid man kt, ju strre procent skador, vilket naturligtvis r att frvnta i en sdan hr underskning. Det framgr ocks, att de allra flesta av dem som svarat p frgan, kt mellan 2 och 5 r, och att 13% av dem skadat sig ngon gng. Om man tar hnsyn till hur ofta vederbrande ker s r det ocks rimligt att den som ker ofta skadar sig mest och det blev ocks fallet som synes av figur 10.

 

 

Stapel 1

Stapel 2

Stapel 3

kfrekvens

1-2 ggr/vinter

1-2 ggr /mnad

varje vecka

Totalantal / grupp
(Stapelhjd)

434

1484

1465

Andel skadade / grupp

10,6%

17,6%

26,9%

Antal skadade / grupp
(Ljusbl stapel)

46

261

394

Utrustning

Utrustningen spelade naturligtvis ocks stor roll. och det var sjlvfallet intressant att se om frekvensenen skador skulle vara hgre eller lgre med de nya lttmetallskridskorna. Av tabell 7 framgr att de skridskokare som anvnder lttmetallskridskor hade en hgre skadefrekvens n de som utnyttjade de gamla trskridkorna, typ Gillberg. Vi trodde d frst att detta hnge samman med att de som hade lttmetallskridskor kte oftare. Om man indelade materialet i sdana som kte en gng/ vecka, en gng/mnad, en gng/ r s visade det sig, att frekvensen skador bland kare som kte en gng i veckan r signifikant strre (p<0,001) hos dem som kte p lttmetallskridskor n hos dem som kte p trskridskor, tabell 8.

Tabell 7

Typ av skridsko som anvnds och frekvens skadade inom olika skridskogrupper.

Skridskotyp

kare

Skadade

Bandy, hockey, konstkning
Tvlingsskridskor
Gillbergs el likn tr
Mlar, Kompass,metall
Halvfabr el hemmagjorda
Segelskridskor
vriga

9
5
2182
778
142
11
127

0,3 %
0,1 %
62,3 %
22,2 %
4,1%
0,3 %
3,6 %

-
3
413
243
34
4
42

-
(60 %)
18,9 %
31,9 %
23,9 %
(36,5 %)
(33 %)

Tabell 8

Skridskotyp

kfrekvens

Skadade

Icke skadade

% skadade

Trskridskor
(ex Gillbergs)


Metallskridskor
(ex "Mlar"


Andra skridskor
1 gng / vecka
1 gng / mnad
1 gng / r

1 gng / vecka
1 gng / mnad
1 gng / r

1 gng / vecka
1 gng / mnad
1 gng / r

176
165
34

161
55
1

57
42
11

627
829
284

308
208
21

137
186
84

21,9 %
16,6 %
10,7 %

34,3 %
20,9 %
4,5 %

29,3 %
18,4 %
11,6 %

 

Vanligaste skadeorsaker

 

Trots att vi ej frgat om skadeorsaken angavs denna av mnga. Bristande veris uppgavs av 147 (20,4%), spricka eller hinder p is av 145 (20,1%), mrker av 16 (2,2%), skridskon sjlv av 89 (12,4%) och kamera eller exponeringsmtare av 6 (0,8%).

 

Fallit genom isen

 

932 personer, dvs ungefr 25% av materialet, uppgav att de ngon gng hade plurrat. Som framgr av fig. 11 finns det tskilliga som gtt igenom isen mer n en gng. Hela 10 stycken hade varit igenom 10 ggr eller mer. Knappt 2/3 hade lyckats ta sig upp p isen sjlva, vriga behvde hjlp eller klarade sig delvis upp sjlva, delvis med hjlp.

Figur 11

 

 

Frslag om profylax

P frgeformulret fanns ocks en frga om olika stt att frebygga olycksfall. 600 av de 3502 som svarade p frgeformulret kom med olika frslag p denna punkt. intressant r att de flesta rekommenderade specifika skydd fr olika kroppsdelar, t ex vadderade knn och armbgar, olika sorters tjocka vantar, olika sorters huvudskydd. Mnga angav ocks tips i form av bttre information och rd frn klubbens sida. Vi har frskt sammanstlla dessa i tabell 9. Nr det gllde frgan om ryggscken som skadefrebyggande faktor, s visade det sig att hlften av dem som fyllt i formulren anvnde ryggsck, men de flesta av dem betvivlar att den har ngon skadefrebyggande effekt, eftersom de ppekade att de flesta fall sker framt. Icke desto mindre intrffar en del fall bakt och d mste en ryggsck med reservklder vara en bra kudde att falla p.

 

Tabell 9

Specifika skydd

Huvudet
  • Finsk backhopparhjlm
  • speciell lngfrdskarhjlm borde utvecklas
  • tjock plsmssa
  • cyklisthjlm
  • "rullad mssa"
  • vadderad mssa
  • ridhjlm
  • hockeyhjlm
  • (MC-hjlm vid skridskosegling)
Ansiktet
  • tandskydd + hjlm, fr ldre
  • boxartandskydd
  • glasgon med plastglas
Armbgar
  • nya armbgsskydd borde tas fram
  • sm hockey-armbgsskydd
Hnder
  • tjocka vantar
  • slalomhandskar
Hfter
  • speciella hft-vadderingar i byxorna fr ldre
  • Hansa-linan kan rullas s att den skyddar hfterna
Knn
  • nya knskydd borde tas fram
  • knskydd la Sven Alm
  • vadderade byxknn
  • strumpor som gr ver knt
vrigt
  • vaddering vid svanskotan
  • skydd att stta p ispiken
  • suspensoar

 

2. Trning som rekommenderas

  • grundkondition
  • knstyrka
  • cykel + orientering p sommaren
  • trning med gummiexpandrar
  • kteknik + istrning p konstfryst p hsten
  • vnja sig vid sina skridskor p konstfryst
  • gymnastik
  • fallteknik
  • instruktion av ledare om kning och teknik p veris

 

3. Rd och instruktioner som borde delges medlemmarna

  • kstllning och -teknik, skridskoinstllning
  • iskunskap, veris, tryckta israpporter
  • frssongstrning, fallteknik, styrketrning fr kn och vrister
  • lmpliga frdml, kartor med inprickade "leder"
  • plurrningsvningar, vningar med rddning med livlina
  • lmpliga skydd fr utsatta delar, rekommenderade av SSSK
  • pikfring, anvndning av ispiken
  • tecken eller annan informationsteknik mellan ledaren och gruppen
  • informationstrffar p isen: utrustning, skridskoinstllning, pikfring, hur man ker i grupp
  • ledare br kontrollera nybrjarnas utrustning, teknik etc.
  • rekommendera isar och leder, speciella kartor, fr nybrjare
  • grupp-olycksfallsfrskring fr SSSKs medlemmar

 

4 a) Rd angende turens utformning

  • Med barn:
    korta etapper, tta raster med mellanml, "leka" sig fram p isarna, barnen i mitten av gruppen, flytvstar p barn
  • ta tta raster
  • k aldrig i mrker
  • flj ledaren noggrant
  • instll turer p veris
  • k aldrig ensam
  • olika grupper med olika "svrighetsgrad"
  • nybrjargrupper br ha ledare, som instruerar och kontrollerar utrustning
  • uppvrmning p landbacken + brja frden i lngsamt tempo
  • inhmta information om isens tjocklek och kvalitet fre utfrd
  • minst en i gruppen br ha frsta frband, minst tv br ha livlina, minst varannan med ispik, men alla mste ha isdubbar och ombyte
  • anpassa khastigheten efter den lngsammaste i gruppen
  • stanna fr att lsa kartan, k ej samtidigt
  • alltid uppmrksamheten p isen
  • kare med ispikar i utkanten av grupperna
  • inga lngturer med ny utrustning, hellre Norrviken, -malm el dyl

 

4 b) Rd angende kteknik

  • stndig uppmrksamhet p isen
  • k ej med fastspnd pulka
  • ta av skridskorna vid gng mellan sjar
  • k tvrs ver sprickor
  • ha ej armarna lsta p ryggen — man hinner inte parera
  • ha ej tyngden p bda skridskorna samtidigt — den andra att parera ned
  • stipulera minimiavstnd mellan kare

4 c) Rd angende ryggscken

  • ryggscken kan lindra fall baklnges, men kar skaderisken vid fall framt, speciellt om midjeremmen ej fastsatts
  • rekommendera ryggsck med matsck, torra klder i plastpsar, "reserv-delar", kamera (allts ej p brstet!)
  • anvnd liten ryggsck — inte ngon hg med stor ram som man kan skada sig p
  • ryggscken bra som flytvst, men midjeremmen mste alltid vara fst!

4 d) Rd angende utrustningen

  • korta tampar p isdubbarna runt halsen
  • skidstavar kan anvndas istllet fr ispik
  • hellre fr korta n fr lnga skridskor
  • spnn fast skridskorna ordentligt och kontrollera utrustningen kort efter turens brjan
  • inga hngande remndar!
  • hellre kortare skridskor p smre isar
  • utlsningsbindning fr lngfrdsskridskor?
  • antingen flytvst eller ryggsck vid lngfrdskning
  • stll in pjxan till skridskon redan hemma!
  • halkbroddar rekommenderas vid gng p land
  • rundare bak- och framspetsar p skridskor minskar risken att fastna eller skada ngon annan
  • inga hrda saker i framfickorna, ingen kamera p brstet, korta tampar p isdubbarna
  • smalare skena och lngre skena kar risken att fastna i sprickor

 

4 e) vrigt

  • "mjukstarta" ssongen p konstfrusen bana, vnj Dig vid skor, skridskor och kteknik
  • instifta mini-grns fr isens tjocklek
  • ltt att ka trots bortopererade menisker i bda knna
  • anordna flera banor, typ Norrviken
  • skridskokning strker muskulaturen runt knna, rena sjukgymnastiken fr knn

 

Prospektiv underskning

Under perioden januari—mars 1976 registrerade klubben ledare antalet deltagare i de av klubben organiserade utflykterna. 4004 medlemmar deltog i dessa och under utfrderna intrffade 9 skador. Karaktren av dessa 9 skador framgr av tabell 10.

Nio skador p 4004 kare ger en frekven av 2,2/oo (skador/1000 skridskokare / dag).

 

Tabell 10

De nio skadorna under klubbens utflykter vren 1976

  • Medellders man — fall — underarmsbrott.
  • 45-rs man — halvt genom isen — fall — spricka i underben.
  • 50-rs man — fall — hjrnskakning med lng medvetslshet.
  • 50-rs man — fall — fotledsbrott.
  • 40-rs kvinna — fall — knsklsbrott.
  • 50-rs man — fall p land — sr vid gonbryn.
  • 40-rs man — fall verarmsbrott vid armbgen.
  • 20-rs kvinna — fall — underarmsbrott.
  • 50-rs kvinna — upprepade fall ryggsmrtor.

 

Diskussion

En skadefrekvens av 2,2/oo r ungefr densamma som har rapporterats fr utfrskning p skidor. Ellison i USA anger 1973 risken fr skidskador till mellan 2—8/oo (skador/1000 skridskokare / backe/ dag). Nr Bernhart 1939 berknade risken att skada sig under skidkning i Storlienterrngen fann han en risk av 2,7/oo och nr Westlin gjorde om samma underskning p samma stlle 1956 fann hann en risk av 2,4 /oo. Av dessa siffror framgr det allts att lngfrdskning p skridskor skulle vara ungefr lika farlig som utfrskning p skidor. D skall man emellertid hlla i minnet att lderfrdelningen p skridskokarna r en helt annan n i skidkarmaterialet. Som en av oss, Eriksson 1976, visat har skidkarna en kraftig lderstopp vid 12-13 rs lder och de allra flesta skidkarna r under 20 r. Som tidigare antytts r lderfrdelningen i skridskoskadematerialet helt unik inom idrottsskadelitteraturen, med en frekvenstopp vid 50—60 r.

Med hnsyn till de mnga huvudskadorna s r det intressant att bara 1 % utav dem som ifyllt formulren anvnder hjlm. Man kan ifrgastta om inte en trevligt utformad lngfrdsskridskohjlm med ngon form av skrm eller annan anordning som skyddar ansiktet vid fall rakt framt r motiverad. Med hnsyn till de olika hjlmar som idag finns i handeln kan man nog sga, att det finns plats fr en ny hjlm, dr man grna skulle nska sig en mer diskret design svl vad frg som utseende betrffar. Hjlmen skulle ndock fylla samma funktion som t. ex. is anvnda hockey och bandykarnas hjlmar. Hjlm r ju obligatoriskt vid svl ishockey som bandy i Sverige, ven fr domarna!

Ngra affrsmn har sytt lngfrdsskridskobyxor med inbyggda skumplastskydd fr knn och i ngot fall ocks fr hfter. Med hnsyn till ldersfrdelningen p skridskoseglarklubbens medlemmar s kan man nog sga att det finns kanske strre skl fr vr klubbs medlemmar n fr ishockeyspelare att anvnda ngon form av hftskydd. Idealet vore en byxa med insydda kraftigt sttdmpande skydd, som nd inte var osmidig att ka i. Det r vr avsikt att i samarbete med Konsumentverket och ngra provninganstalter se om man skulle kunna f fram ett material som har tillrckliga sttabsorberande egenskaper.

Man kan diskutera varfr lttmetallskridskorna har hgre skadefrekvens n vanliga trskridskor. En orsak kan ju naturligtvis vara att lttmetallskridskorna r ngot lngre och har ngot tunnare skridskoskena och ocks r ngot hgre, vilket gr det mjligt att ka fortare p smre isar. Eftersom risken att falla mste vara strre p dlig is och hastigheten allts d r hgre, s mste naturligtvis ocks skadefrekvensen bli hgre. En frklaring skulle kunna vara att de som ker p lttmetallskridskor har kortare erfarenhet n de som ker p trskridskor. ven en som kt 20 r p trskridskor blir ju "nybrjare" nr han kper en ny lngre, hgre och smalare skridsko. Det kan emellertid inte uteslutas att den ngot hgre och smalare skridskon skulle kunna vara ngot mera anstrngande att ka p. Det r drfr vr avsikt att under vintern genomfra frsk med telemetrisk elektromyografi (registrering av muskelaktiviteten med hjlp av radiosnd EMG-registrering p ett antal lngfrdskare). I samband med detta kommer vi ocks att ta muskelprover med nl, fr att i dessa faststlla frbrukningen av glykogen respektive ansamlingen av mjksyra vid kning med olika typer av skridskor.

Den hr underskningen r den frsta i en serie underskningar som avser att noggrant analysera de olika skridskosporterna. Vintern 1976/1977 insamlades slunda ett stort material av andra typer av skridskokningsskador som intrffat under bandy, ishockeyspel, konstkning etc. frn alla sjukhusen runt Mlardalen. Underskningarna har ekonomiskt sttts av Konsumentverket. Eftersom skridskosporten de senaste ren varit i stadig tillvxt r det ndvndigt att vi frsker gra det skrare p samma vis som vi frskt med skidsporten.

Stockholms Skridskoseglarklubb har i mnga avseenden varit en fregngsorganisation nr det gller lngfrdskning p skridskor respektive skridskosegling, t. ex. genom israpporteringen, indelningen i grupper med olika kvana etc. Det skulle vara av stort vrde om klubben ocks ville g fre nr det gllde att frebygga olycksfall under lngfrdskning. Klubben skulle t. ex. kunna engagera sig i utvecklingsarbetet av en sker och estetiskt tilltalande hjlm fr lngfrdskare respektive av specialutrustning av typ byxor och jackor fr att skydda ben och leder vid fall. Det mste ligga i allas vrt intresse att vi inte ondigtvis drabbas av sdana skador som hindrar oss frn att utnyttja vr alltfr korta ssong fr skridskofrder.

 

FOTNOT

D man kan misstnka att en stor del av Klubbens medlemmar i likhet med rsboksredaktren frsummat eller glmt sitt latin fljer hr en versttning till svenska av "svra ord".

Commotio = hjrnskakning (omskakning). Collum = hals i detta fall lrbenshalsen. Hmatom = blmrke. Distorsion = ledvrickning, stukning. Kontusion = Krosskada i huden ger det ofta blmrke. Luxation = urledvrickning i t ex axeln eller frskjutning av kotor i ryggraden. Parestesi i fot = "myrkrypning", stickningar till fjd av nervpverkan. Patella = knskl. Prospektiv = framtblickande, anvnds vid vetenskapliga studier dr svaret p en stlld frga eller hypotes anses skrare nr underskningen frn brjan utformats fr att besvara just denna frga. Tendinit = Sen- eller senskideinflammation t ex dr plsen klmmer t p foten. Torticollis = nacksprr.

Tillbaka till skadeindexsidan