Iskunskapskursens plurrnings och skadekompendium

Skador vid fall etc. Nedkylning
Allmn fysikalisk / fysiologisk bakgrund.
Effekter av plurrning:
Nedkylning av allvarligt skadade: Frebyggande tgrder: Kost- och vtskefrslag:

Denna text har anvnts i kompendieform p SSSKs iskunskapskurs. Senast modifierad av Thure Bjrck 2002-08-18. Fr kopieras med angivande av kllan.

Skador vid fall etc.

I SSSK:s rsbok frn 1977 finns en strre underskning ver skadepanoramat vid lngfrdsskridskokning. Den utfrdes av SSSK-medlemmarna och lkarna Ejnar Eriksson, Bertil Lfstrm, Lars Rf och Tnu Saartok. Skadepanoramat och skadefrekvensen ansgs jmfrbara med utfrskning p skidor.

ldersfrdelningen bland lngfrdsskridskokare r unik vilket leder till relativt mnga benbrott vid fall mot isen, framfrallt p handleder och verarmar. ven lrbenshalsfrakturer frekom. Revbensfrakturer, blmrken och srskador i ansiktet r vanliga mer banala skador. Skadefrekvens och skadetyper torde vara vsentligen ofrndrade sedan underskningen gjordes vilket stds av fortlpande statistik frn SSSKs turer.

Tabell 1

Huvudskador

Antal

Skallfraktur
Ansiktsfraktur
Hjrnskakning
Tandskada
Srskada, ansikte
Srskada, skalle
Srskada, hals
Blmrke
Kkledsdistorsion*
Nacksprr

Summa

2
4
34
15
123
9
1
56
1
3

248

*Distorstion = vrickning som gett ligamentskada eller skada p ledkapsel.

*Kontusion = krosskada i mjukvvnad

Tabell 2

Axel och armskador

Antal

Axelfraktur
verarmsfraktur
Armbgsfraktur
Underarms och handledsfraktur
Handfraktur
Axelledsurledvridning
Axelledsdistorsion*
Armbgsdistorsion*
Handledsdistorsion*
Fingerdistorsion*
Srskada
Kontusion*
Sen eller senskideinflammation
Muskelstrckning
Frfrysning

Summa

13
13
4
44
9
21
27
2
36
17
40
88
4
5
2

325

Tabell 3

Blskador

Antal

Revbensfraktur
Brstbensfraktur
Ryggkotefraktur
Bckenfraktur
Ryggskott o dyl.
Frskjutning i kotpelaren
Srskada
Muskelstrckning
Brstkorgs — kontusion*
Svanskote — kontusion*
vr. kontusion* / blmrke

Summa

53
2
6
4
22
4
3
5
23
24
2

148

Tabell 4

Benskador

Antal

Lrbenshals-fraktur
Kn-fraktur
Underbensfraktur
Fotledsfraktur
Fotfraktur
Kn-distortion*
Fotleds-distortion*
Srskada (drav 29 p underben)
Kontusion* (Kn=178, hft=60)
Sen eller senskideinflammation
Muskelbristning
Hlsenebristning
Myrkrypningar i fot

Summa

12
5
8
7
2
42
16
39
280
16
16
1
5

449

Ovanstende bilder och tabeller hmtade frn Stockholms skridskoseglarklubbs rsbok 1977 med tillstnd frn Ejnar Eriksson.

 

Lokala kylskador verkar vara mycket ovanliga vid lngfrdsskridsko i Stockholm. Dessa har dock varit mycket vanliga vid den stora elvastdersturen i Nederlnderna (200km).

Sjukvrdsutrustning.
De flesta bldningar stoppar om man hller mot sret under fem minuter. Glipande sr i ansiktet kan tejpas i avvaktan p att sret sys ihop eller limmas hos lkare. Man br medfra sk kirurgtape och frsta frband i sin skridskoutrustning fr att kunna ta hand om srskador. Smrtstillande tabletter kan ocks vara anvndbara. Handledsfrakturer och verarmsfrakturer kan smrtlindras genom att armen fr vila i en mitella.

Nedkylning
Allmn fysikalisk / fysiologisk bakgrund.

Konstant kroppstemperatur kring +37C r ndvndig fr att kroppens olika funktioner skall arbeta optimalt.

"Vrmepannan" i kroppen r mnesomsttningen i de olika cellerna.

Frbrnningen behver syrgastillfrsel och nring via andning och blodcirkulation fr att fungera. Blodcirkulationen hjlper till att frdela vrmen i kroppen ungefr som vattenburen vrme i ett hus.

Blodet kyler ocks av kroppen genom att ka blodcirkulationen i den "bilkylare" som huden kan sgas motsvara.

Genom att minska blodcirkulationen i huden minskar vrmefrlusterna. Samtidigt minskar cirkulationen till hnder och ftter vilket kan leda till smre funktion och upplevas som obehagligt.

Fr att alltid tillfrskra att hjrnan har optimal temperatur s kan blodkrlen p huvudet inte strypa cirkulationen. Vid vistelse i minusgrader frlorar en naken person mer n 50% av sin vrme via huvudet. Man kan hjlpa kroppen att konservera vrme genom att stta p sig en mssa. D slutar man frysa om hnder och ftter.
andra sidan s kan man utnyttja detta faktum genom att ta av sig p huvudet nr man nr man blir verhettad.

Frn huden frloras vrmen p fyra fysikaliskt olika stt:

Ledning: T ex till marken frn en skadad som ligger ned.

Strmning: Luft vrms upp intill hudytan och frs bort av vind varp ny luft vrms upp av huden osv. Detta gller ven fr vatten som strmmar frbi huden p en badande person.

Strlning: r mindre aktuell hos pkldd person d strlnings-frlusterna frn huden till mycket stor del reflekteras av kldedrkten.

Avdunstning: Str fr den verlgset strsta vrmefrlusten frn fuktig hud eller fuktiga klder i luft. Vattentta klder ytterst kan hindra avdunstning.

Effekter av plurrning:

En plurrning utstter skridskokaren fr stora pfrestningar bde fysiskt och psykiskt. Att ha genomfrt en plurrningsvning ger en mycket vrdefull erfarenhet som man har stor nytta av vid ett ofrberett bad.

Riskerna fr komplikationer frn hjrta och blodkrl r s stora att personer som r ver femtio r gamla eller som har knda hjrtproblem eller hgt blodtryck etc br undvika att vningsplurra i kallt vatten.

Trna grna i bassng eller p sommaren i stllet.

Den som plurrat tidigare upplever ett nytt ofrivilligt bad relativt odramatiskt. Man hinner oftast inte tnka p att det r kallt innan man r uppe igen.

Nr en person pltsligt kommer ned i kallt vatten utsetts huden fr en kraftig temperaturchock. Denna retning lindras naturligtvis avsevrt av normal skridskokldsel.

Omedelbart s bombarderas hjrnan av impulser frn huden vilket leder till att andningen kar kraftigt. Andningsordern frn hjrnan r s stark att den kan leda till att ven en person som har ansiktet under vattnet kan andas in vilket i vrsta fall kan leda till drunkning. Vr ryggsck r hr mycket viktig. Den frhindrar i de flesta fall karen frn att doppa ansiktet.

Kallt vatten mot ansiktet ger en nnu starkare kallvattenchock n nedsnkning av resten av kroppen. Om den plurrade personen inte viljemssigt minskar sin andning kommer den kade andningen att inom ca 30 sekunder leda till att hjrnan och omdmet fungerar smre. Detta beror p att kraftig andning minskar halten av kolsyra och drmed vtejoner i blodet vilket leder till att kroppen fr ett basiskt pH. Detta pverkar hjrnan negativt. Samtidigt minskar syretillfrseln till hjrnan d blodtillfrsel stryps drfr att blodkrlen till hjrnan dras ihop av kolsyreminskningen i blodet.

Du som plurrar skall allts frska andas lugnt. F den som plurrat att andas lugnt. Att starta ett samtal rcker fr att minska andningen.

Blodkrlen i huden dras ihop vid avkylning. Blodet ansamlas vid hjrtat vilket ger en blodtryckshjning som kan vara farlig.

Sjlva avkylningen i iskallt vatten r inte omedelbart ett problem. Avkylningshastigheten r beroende av hur snabbt vattnet cirkulerar inne i klderna (se strmning ovan). Rr man sig mycket kar avkylningshastigheten betydligt. Ligger du stilla i vaken s klarar du utan vidare att ligga dr i 20-30 minuter utan att du blir medvetsls. Den ovan nmnda strypningen av blod och syretillfrseln till hjrnan r betydligt farligare fr den plurrade n sjlva avkylningen.

Observera att avkylningen r snabb ven uppe i luften nr vattnet avdunstar frn blta klder. Uppsk allts l och byt till torra klder snabbt och organiserat. 4 hjlpande personer per plurrad. Frdela de blta tunga klderna inom gruppen.
Plurrade blir ofta matta och pverkade 30 min efter kldbytet eller senare. Det r drfr bra att kontrollera att de r OK d och d ett par timmar efter plurrningen.

Nedkylning av allvarligt skadade:

Vid olyckor eller sjukdomsfall i vintermilj r allmn nedkylning ett stort problem. Kan den skadade bidra med eget kroppsarbete fr att hlla kroppstemperaturen r detta en frdel. En person som brutit armen kanske inte vgar ka skridskor men kanske kan promenera med std in till land. andra sidan finns flera exempel p att personer med underbensbrott har kunnat bogseras in till land stende (frutstter naturligtvis fin is).

Vid allvarligare skador/sjukdomsfall kan mnesomsttningen minska betydligt varfr man mste minska vrmefrlusterna p alla stt i avvaktan p att f in den skadade i ett uppvrmt utrymme. En liggande person mste isoleras frn marken eller isen. Uppsk l och frsk hlla den skadade eller sjuke varm genom extra kldesplagg och kroppskontakt. Medvetslsa som andas lggs i framstupa sidolge.

Man skall inte ge vtske-tillfrsel via munnen till svrt sjuka eller allvarligt skadade personer. (Risk att krkningar ger upphov till lungskador.)

Frebyggande tgrder:

Fr att skridskogruppen skall fungera optimalt under en dags krvande skridskokning och fr att undvika skador krvs att resurserna inom gruppen anvnds s ekonomiskt som mjligt.

Fr att kroppen skall klara sin uppgift optimalt under anstrngning r vtskebalansen mycket viktig. Prestationsfrmgan sjunker med 50% vid en vtskefrlust omfattande 5% av kroppsvikten. Vid kraftigt fysiskt arbete kan man utan vidare frlora 1-2 liter svett per timme. Om man mellan kperioderna fryser leder ven detta till vtskefrluster d kroppen kar urinproduktionen d cirkulationen i huden minskar. En sdan avkylning kan leda till en extrafrlust om ca 1 L vtska.

Det r betydligt viktigare fysiologiskt att ha med sig rikligt med dryck n att ta med kalorier under en dags skridskokning. Vlbefinnandet under en rast med lmplig matsck r dock en omistlig del av en skridskodag.

Risken fr fall och andra skador r naturligtvis mycket strre hos en kare som har ftt fr lite vtska under turen. Kldseln br stndigt anpassas fr att minimera svettning och obehag.

Se till att pyssla om den som du upplever som mest behvande i din skridskogrupp. Dela med dig av din och andra deltagares reservvtska.

Anpassa farten efter isen och deltagarna. k med fantasi. Se t ex till att gruppen ker minst 30 m bakom dig vid risk fr veris s att de hinner stanna fre det verisparti du ker in i utan att upptcka p frhand.
Kkarl eller gruppvrd upptcker och ger behvande deltagare extra std.

Planera turen s att du har marginaler och inte behver blkra mot slutet.

Kort sagt; ta hand om dina gruppdeltagare och njut tillsammans av vr fantastiska sport.

Kost- och vtskefrslag:

Berkningar visar att muskulaturen p lrets framsida tms p snabbt brnsle sk glykogen under en dagstur om sex timmars kning. Detta leder till frsmring av prestationen under de sista timmarnas kning.

Man kan ka innehllet av glykogen i muskulaturen genom att ta kolhydratrik kost kvllen fre en tur. t t ex mycket potatis, pasta eller ris. En extra frdel med att ka p glykogendeperna r att dess binder upp till flera liter vtska i muskulaturen som kan utnyttjas i takt med att man frbrnner glykogenet.

Under skridskoturen r det givetvis viktigt att tillfra vtska. 1,5- 2L vtska tycker jag personligen r minimum under en dagstur om sex timmar. Vtskan fr grna innehlla rikligt med kolhydrater. Generellt r det lttare fr kroppen att tillgodogra sig kolhydrater n fett och proteiner under fysiskt arbete. Satsa drfr grna p t ex varm blbrssoppa, som bde innehller vtska och snabba kalorier, i matscken.

Jag har skrivit en utfrligare artikel om vikten av tillfrd vtska under fysisk anstrngning.

Preferenserna r som bekant olika s satsa p den dryck du tycker det r vrt att slpa p annars tar du troligen med fr lite vtska.

Om man ker bde lrdag och sndag r det viktigt att snabbt fylla upp deperna igen. Man har visat att detta sker effektivast timmarna efter man tmt deperna. Avsluta drfr grna turen med en gemensam kolhydratrik mltid.

Riktigt dlig frberedelse infr en tur r att konsumera rikligt med alkohol kvllen innan vilket verkar vtskedrivande s att man startar dagen med ngra liters vtskefrlust.

Med vettig kost och matsck borde de flesta kare kunna ka i en ett steg snabbare grupp n de vanligen gr. Alternativet att njuta mer av det lugna tempot kan ocks vervgas.

Har du synpunkter p ovanstende ring eller faxa till 08-600 36 45 alternativt maila thure.bjorck@sssk.se .

Tillbaka till skadesidan.